Nu är det bara en dag kvar tills vi får flytta in i lägenheten!!! Så jäkla taggade, även om vi kommer sakna våra danskar. Men förhoppningsvis kommer vi ses även om vi inte delar rum.

Veckan har spenderats med en del festande (ja Herman, du hade rätt). Det har bland annat innehållit barnvaktande åt två fnittriga grabbar på bushumör, en Adam som stoppar trafiken (måste ses för och förstå), bowling om rumsfördelningen (vi förlorade men Emma gjorde i alla fall fyra strikes #stolt), fastnande i en hiss i 45 minuter (skräckslagen Emma, tog därefter trapporna i två dagar, men nu är vi återhämtade), förbättrat danskan så vi kan förstå i alla fall ett ord i varje mening, och en hel del annat.

Idag åkte vi tram till Chapel Street för och kolla in ett jobb (vart inget med det, vi fortsätter vår jakt). Sen åkte vi hit till federation square för att sno lite internet och då kommer sjukt spontant en gatuframträdare fram och ställer till med show.
Det är sånt vi älskar med det här stället. Allt sker så spontant. Här på den stora gatan kallad Swanston Street står det alltid folk och sjunger eller dylikt och de är alltid så himla duktiga. Vi funderar på att själva ställa till med skönsång. Tror det skulle bli succé!!

Over and out från ett regnigt federation square.

Men danskarna är jättetrevliga, även om vi inte alltid förstår vad de säger. Inflytandet de har på oss är dock inte det bästa. Första kvällen drog de med oss ut och vi hängde glatt på även om vi skulle upp och jobba.

Vi har nu insett att vi inte skulle klagat på brittens sovschema. Dessa gusar har nu sovit i tjugo timmar med diverse raster emellanåt. På onaturliga tider. Kan säga att det påverkar även våran sömn...

Jobbet dårå döh. DET VAR HEMSKT. Knallade runt i en labyrint av gator i forsande spöregn. I åtta timmar. Vi sa upp oss. Mer behöver inte sägas, tyck bara synd om oss. Det gjorde alla vi knackade på hos. (förkylningen är på ingång!)

Idag var vi i St Kilda, på stranden, och hängde. Emma har självklart bränt sig, men det var ju bara en tidsfråga.

När vi låg där och glassade kom helt plötsligt en fullutrustad cowboy med häst. Det är bara sånt som händer här.

Frida var på en arbetsintervju nyss på en riktigt fancy restaurang. Så om hon får jobb där måste hon köpa ny garderob. INKLUSIVE skor. Men hon är inte så ledsen över det...

Angående vårt nya hostel är det rätt blaja. Vi saknar det gamla som har ett ordentligt kök, bättre dusch och lite roligare rumskamrater... Men som tur är behöver vi inte hålla ut så länge för den 29 kan vi flytta in i lägenheten.

Inte för att vi har det så hemskt. Livet rullar på rätt bra. Vi tycker om staden mer och mer ju längre tid som går.

 

Idag har vi kommit till en brytpunkt. På en och samma dag skaffade vi ett tillfälligt jobb och en lääägenheeeet!

Jobbet är en försäljningsgrej, så det är inget vi kommer hålla fast vid mer än nödvändigt.

Lägenheten däremot är vi så himla nöjda med. Vi ska dela den med åtminstonde två svenska grabbar till. Sen får det i lägenheten plats ytterligare två till, så allt som allt kommer vi bli sex stycken. Allt verkar superbra. Grabbarna verkar jättetrevliga. Och det är rätt nära stan, och priset är lågt. OCH DET FINNS ETT BADKAR! Så detta blir skitbraaaaaa!

Så imorgon ska vi åka och betala bonden till vår nya hyresvärd och sedan ska vi byta hostel till ett som ligger närmare city och är lite billigare.

Cheers!

Vi har blivit ombedda att visa vårt rum, och fler bilder, så här slår vi två flugor i en smäll.

Vi delar fängelsehålan med en tysk och en britt. Tysken är jättesnäll, britten ser vi bara när hon sover. Det är ingen som förstår hennes oregelbundna sovschema...

Här bor vi tills på fredag, sen får vi se vart vindarna för oss.

Kvällsupdate (väldans massa inlägg idag): Efter x antal timmars jobbsökande har vi fått lite resultat. På måndag har vi två arbetsintervjuer så önska oss lycka till!

Nu ska vi gå och köpa godis sen sätta oss på das rooftop och skåda Melbourne by night.

 

Okej, HIT IT! Vi har detta plus våran kyckling. Vad kan man laga? Vad behöver vi köpa? Ge oss en matkurs i kommentarsformat! GO!

Om det inte är tillräckligt tydligt kommer en lista på varorna här:

 

Melbourne har börjat leva upp till sitt rykte om "fyra årstider på en dag". På dessa tre dagar har vi stött på alla väder möjliga (utom kanske snö då). Idag är det varmt som svensk högsommar så när vi skulle gå och sprida våra CVn på stadens gator vände vi om ganska direkt. Mest för att våra bleka spiror protesterade mot ännu mer promenerande.

 

För promenerats det har det gjorts. Staden tar aldrig slut, och vi hittar ständigt nya gator.

Men sen så har vi ju inte varit här särskilt länge. Så förhoppningsvis ska vi kunna dumpa våra kartor och kunna det här bättre än urinvånarna.

 

Men vad tycker vi om staden hittills? Den är enorm. Den är skitfin. Den är något vi kommer trivas i. Främst för att även om det är en stor stad så är folket så himla snälla. Hemma i Sverige har ju storstäder en tendens att bli ganska otrevliga och opersonliga, men så är verkligen inte fallet här. Så vi gillar den ganska mycket. Vi diskuterade faktiskt möjligheterna till att förlänga visumet, men ni behöver inte vara oroliga vi är för dåliga på att laga mat för att stanna så länge. Till exempel när vi skulle handla igår kom vi inte på vad vi skulle laga så vi köpte ett storpack kyckling. Det kan man ju alltid variera tänkte vi. Dock kom vi inte på nått mer än stekt kyckling och kycklinggryta (vilket vi inte ens vet hur man gör), så tips skulle uppskattas. Gärna på något mer än kyckling. För vi kommer nog tröttna efter att få äta stekt kyckling med ris fem gånger den här veckan...

 

Kanske kommer ett inlägg med våra inhandlade varor. Ni får väldigt gärna inspirera oss (mamma hjälp!!!), så att vi inte hamnar i den här situationen igen...

Jetlagen börjar sakta men säkert försvinna så snart är vi tillbaka på banan. Vi har kommit igång med att söka jobb. Har fått en fransk Jacques hängandes efter oss. Men det gör inte så mycket eftersom han lagade mat åt oss. Upptäcker storstaden med kartor i högsta hugg. Blir lika häpna varje gång australiensarna visar sin otroligt snälla vänlighet.

Så vi trivs som fisken på stranden, och katten i vattnet.

Vi bor kvar på samma hostel i en vecka till. Tills dess ska vi försöka hitta en slags delad lägenhet. Och några riktiga vänner. Fast helt socialt utlämnade är vi inte. Satt och pratade med ett par tyskar alldeles nyss, varav vi delar rum med en av dem.

Och idag träffade vi våra första svenskar! Slog till med tre stycken på en gång. Så nu är svenskan intakt igen.

Nu tänkte vi gå och sova. Så vi orkar springa på stan och söka jobb hela dagen imorgon.

Vi lever. Vi är framme. Vi är så jäkla trötta. Att vända på dygnet, efter 30 timmars ganska sömnlöst flygande, är hjärnan inte riktigt med. Ett exempel är att när Frida ska försöka få på sig sin feta ryggsäck är det ett projekt i sig (har aldrig bölskrattat så mycket. Hur stor del tröttheten hade är något vi aldrig kommer på svar på).

Varmt är det. Förstår inte varför alla kan gå runt i långbyxor, inklusive vi(!?).

Och så vill vi bara definiera vad vi menade med öppna armar - vakterna vandrade omkring med automatvapen. Så vi flydde landet hals över huvud skrikande. Skaffade oss på planet ytterligare en vän. Denna gång ett substitut till våra mormödrar. Hon var gulli. Tror hennes moderskänslor lockades fram för hon gav oss sitt nummer som vi kunde ringa ifall vi hamnar i trubbel.

Nu ska vi försöka vandra omkring lite här, så vi inte går och lägger oss innan sex i alla fall. Fortsättning följer...

Här sitter vi nu. På andra sidan jorden. Kina har välkomnat oss med öppna armar. Emmas kinesiska kunskaper gav oss stora framgångar. Ni hao sai chen chi chi.
Men tyvärr sviker vi detta land om nån timme och sätter oss på sista flyget mot Melbourne.

 

Hittills har resan gått rätt bra. Vi har fått en ny Australiensk fader som satt bredvid oss på flyget hit och tog hand om oss (till exempel hur man beter sig på flyget, vi var ganska rookie). Enda incidenten hittills har varit att Frida fastnade i säkerhetskontrollen pga sin tröja och att hon sedan vart uppkallad till informationsdisken där de fipplade lite med passet. Vad de gjorde är fortfarande ett mysterium. Vi hoppas det inte var något allvarligt...

 

Snart är vi i varje fall framme. Om ytterligare en sisådär 9 timmars sömnlös flygresa (finns i alla fall gratis filmer).